
Sedan september förra året är Catarina Gnosspelius ny VD för Vadstena-akademien. Och nu regisserar hon sin första uppsättning där: Den starkare med musik av Margareta Hallin och libretto av August Strindberg som bearbetats av tonsättaren.
Stycket är en maktkamp mellan två kvinnor som av en tillfällighet träffas på ett café under julhelgen. De har tidigare varit rivaler om samma man och nu utbryter en verbal duell, där den ena låter orden flöda och den andra svarar med suckar och utrop. Uppsättningen är stram och sparsmakat elegant med utsökt vackra kostymer, suggestiv ljussättning och effektiv personregi som väl skildrar figurernas karaktärer. Musiken, en ensam klarinettstämma, stödjer och kommenterar de två mänskliga stämmorna och tillsammans bildar de en helhet som en väl fungerande enaktsopera.

Om Den starkare är stram och behärskad måste motsatsen sägas karaktärisera Vadstena-akademiens andra opera Allesandro in Susa. Här är det liv och lust, rörelse och ett stort mått ren vulgaritet. Forskaren Holger Schmitt-Hallenberg fann det enda handskrivna manuskriptet av operan i ett bibliotek i tyska Wolfenbüttel och lyckades få en kopia av det. Musiken är skriven av Luigi Mancia, en kompositör man inte vet mycket mer om än att han skrev ett stort antal operor för olika teatrar i Venedig. Intrigen skildrar – för att citera regissören Lars Bethke – hur makt, begär och kärlek kan driva en härskare till randen av fördärv. Visst kan det verka som en moralitet men historien är mycket mer rörig än så – förförelse, lögnaktigheter och som kronan på verket en praktfull dryckestävling; värre än ett nutida hollywood-drama.
Musiken är luftig senbarock, framförd med tidstypiska instrument. Den musikaliska ledaren Mariangiola Martello håller ett tempo som ställvis kan bli för snabbt och tyvärr en aning luddigt i stämföringen. Titelrollen förvaltas exemplariskt av kontraalten Ekaterina Romanova som med rik klang levererar sina arior utrustad med skägg, juvelprydd blygdkapsel och manlig gestik. Nämnas bör också basbarytonen Martin Hillberg och sopranen Chiara Marani som imponerade med fyllig exakt klang och eleganta löpningar.
Men trots allt vill jag sätta en hel del frågetecken runt föreställningen. Kostymerna verkar vara ett mischmasch från olika tidsepoker, personregin släpper igenom alldeles för mycket stereotyp gestik och sångarna offrar mycket av klangrenheten på volymens altare. Sådant drar ner helhetsintrycket och är ganska lätt att rätta till.
Nu går Vadstena-akademien in i en ny epok. Det ska bli intressant att se vad som händer i fortsättningen.
Bildtexter: Karin Blom som Fru X och Ebba Lejonclou som M:lle Y i Den Starkare (översta bilden); Ekaterina Romanova som Alessandro (mittbilden); Ekaterina Romanova som Alessandro och Lova Kollberg som Campaspe (nedersta bilden) Foto: Magnus Gårder

Vadstena-Akademien
DEN STARKARE
Musik: Margareta Hallin
Libretto: August Strindberg (bearbetat av Margareta Hallin)
Regi: Catarina Gnosspelius
Kostymdesign; Cajsa Oscarsson
Maskdesign: Freja Stige
Ljusdesign; Nora Morén
Medverkande: Karin Blom (Fru X); Ebba Lejonclou (Mademoiselle Y); José Luis Relova Gallego (klarinett, basklarinett)
Premiär: 24 juli 2025 på Vadstena Gamla teater
ALESSANDRO IN SUSA
opera av Lugi Mancia med libretto av Girolamo Frigimelica Roberti
Regi, scenografi och koreografi: Lars Bethke
Musikalisk ledning: Mariangiola Martelllo
Kostymdesign: Matilda Hyttsten
Maskdesign: Anne-Charlotte Reinhold
Ljusdesign: Marcus Philippe Gustafsson
Solister: Ekaterina Romanova, Chiara Marani, Martin Hillberg, Lova Kollberg, Mårten Wåhlström, Ebba Lejonclou, Karin Blom
Premiär 24 juli 2025 i Bröllopssalen på Vadstena slott
Lämna en kommentar