Lars-Erik Larsson

Fullträffarna duggar tätt på Operaen i Köpenhamn. Efter repremiären på Barrie Koskys rent underbart vansinniga version av Mozarts Trollflöjten var det i söndags dags för premiär på Tjajkovskijs opera Eugen Onegin i en uppsättning av Laurent Pelly från La Monnaie i Bryssel, nu med Laurie Feldman som regissör för återuppsättningen. Det Konglige Kapels tillträdande chefdirigent Marie Jacquot står på pulten och solisterna är huvudsakligen hämtade från Det Kongeliges fasta besättning. Det blev åter en operaupplevelse i högsta klass.

Eugen Onegin är romantisk opera när den är som mest romantisk. Alla schabloner finns på plats; den trånande unga oskyldiga flickan, den hedervärde mannen, ond bråd död, lång längtan, smärta. Det enda som saknas är återföreningen av de två älskande. Tjajkovskijs musik innehåller också allt man kan förvänta sig i en romantisk opera – både sötma och kraft, många tempo- och klangskiften, mycket målerisk och anpassad till de olika gestalterna.

Dirigenten Marie Jacquot behandling av orkesterstämman är rent vidunderlig. Hon håller i grunden ett ganska friskt tempo, anpassar smidigt musiken efter solisterna och ger dessa fullt stöd samtidigt som hon låter orkestern komma till sin fulla rätt. Hennes Tjajkovskij är inte smäktande söt, mer klassiskt elegant. Man kan ana att hon har ett förflutet som blåsinstrumentalist, stråkets dominans är inte självklar. Det är inte ofta som dirigenten tar så stor plats i en operauppsättning men att döma av hennes svar i de två intervjuerna i programbladet lär man få vänja sig vid detta.

Solisternas insatser är enbart värda högsta lovord. Sofie Elkjær Jensen gestaltade Tatjana med rent otrolig ungflicksfräschör med en utsökt gränslös sopran. Särskilt måste man framhålla den långa brevscenen, det var operakonst på topp. Jens Søndergaards Onegin var mycket välsjungen om än en aning stel i agerandet medan Jacob Skov Andersen som Lenskij fick fram gestaltens olika personlighetsskiftningar med livligt agerande och klangfull tenor. En särskild eloge måste man också ge till Jens Christian Tvilum för hans Triquet, en säregen figur som brister ut i italiensk bel canto-sång mitt i den ryska omgivningen.

Scenografin är sparsmakad, ställvis nästan stiliserad, ljuset genomtänkt, kostymerna om inte rent tidstrogna så mycket vackra och välarbetade. Koreografin är genomarbetad, både i lantfolkets enkla danser och överklassens stilfulla polonäs i en rent överdådig scen.

Det är så här man vill ha en operaföreställning: några timmars verklighetsflykt med skickliga scenprestationer och utsökt musik, alt inramat av skickligt hantverk. Jag vill verkligen rekommendera ett besök – den spelas fram till 15 november.

EUGEN ONEGIN

opera av Pjotr Tjajkovskij med libretto av tonsättaren och Konstatin Siljovskij efter Alexanders Pusjkins roman

Dirigent: Marie Jacquot

Regi: Laurent Pelly/ Laurie Feldman

Scenografi: Massimo Trocanetti

Kostym: Laurent Pelly/Jean-Jaques Delmotte

Ljusdesign: Marco Giusti

Koreografi: Lionel Hoche

Medverkande: Jens Søndergaard, Sofie Elkjær Jensen, Jacob Skov Andersen, Astrid Nordstad, Artyom Wasnetsov, Hanne Fischer, Johanne Bock, Kyungil Ko. Jen Christian Tvilum, James Berry, Carl Rahmqvist

Statister

Det Kongelige Kapel

Det Kongelige Operakor; kormästare: Steven Moore

Premiär på Operaen, Köpenhamn 22 oktober 2023