Dramatiken på undantag i Skånska Operans Tosca

Victorien Sardou skrev teaterstycket La Tosca, en historia med en intrig med stark litterär släktskap med nutida kioskdeckare. Titelrollen dedicerade han till den uppburna aktrisen Sarah Bernhardt. Giacomo Puccini såg pjäsen i Milano med henne och beslutade sig för att skriva en opera efter Sardous förlaga; för säkerhets skull instruerade han sina librettister Illica och Giacosa att ytterligare öka dramatiken, själv ägnade han sig åt att skriva musik som skulle spegla svartsjuka, brutalitet, tortyr och mord, fruktan och fasa men även kärlek och ädelhet. Projektet drog ut på tiden och först efter nio år fick den premiär i Rom. Mottagandet var blandat: kritikerna menade att operan var sadistisk och brutal och inte stämde med Puccinis lyriska begåvning men den breda publiken var förtjust och verket kom snabbt att sättas upp på operascener över hela världen.

Nu blir verket Skånska Operans sommaropera med sedvanlig premiär på Bäckaskogs slott och turné på skånska slott och herresäten med avslutning om en knapp månad i Malmö.

Som opera är Tosca ganska säregen. Puccini riktar mer in sig på det snabba händelseförloppet med kvicka scenskiften, en dramaturgi som närmar sig filmens. Inte heller finns det några operahjältar; gestalterna är vanliga människor med alla fel och brister, bara mer utmejslade.

Åskådarens bild av Tosca och hennes motpol Scarpia formas av en mosaik av korta scener. Inte heller musiken följer ett traditionellt romantiskt mönster: inga stora paradnummer. Cavaradossi har två korta arior, Tosca en. Plus Scarpias hyllning till det råa våldet.

Skånska Operan jobbar med små resurser. Scenografin är fragmentarisk liksom den övriga rekvisitan, kostymerna ett hopkok från olika epoker. Detta fungerar utmärkt, men ibland går åtstramningen för långt, särskilt när det gäller orkestermusiken. Pianokvintetten, eller -sextetten har varit fullt acceptabel vid tidigare uppsättningar men den här gången blev det allt för många mistor i väven – klangen förlorade sin lyster och vad värre: sångarna fick inte tillräckligt stöd.

Man måste också sätta ett frågetecken för regin. Gestalterna är vuxna människor med vuxnas rörelseschema. Att låta dem halvspringa över scenen och hojta åt varandra som något slags scoutpatrull får framställningen att skära sig. Likaså borde man bättre mejsla ut gestiken. Där verkar aktörerna ha lämnats åt sig själva. Som tur är fungerar det bra för det mesta – en särskild eloge till Eirik Krokfjord som Scarpia och Anne Birgitte Bouwhuis Røkke som Spoletta, som tydligt fick fram sadisterna bakom det statskontrollerade våldet.

De sångliga prestationerna är bra överlag. Markus Pettersson utmärkt som Cavaradossi, en klangrik tenor med bra höjd och mycket kraft. Eirik Krokfjord sjunger Scarpia med kraftfull baryton med mycket mörker i och Anne Birgitte Bouwhuis Røkke lyckas med sin eleganta mezzo skildra Spoletta som en känslokall och därför mycket farlig människa.

Bristen på regi visade sig även i Kine Sandtrøs framställning av titelrollen. Rösten är mycket vacker, de höga passagerna klingar klockrent. Men man hade önskat mer expressiv dramatik, inte ens i mordscenen kom rädslan och vreden riktigt fram. En del av bristerna kan man kanske skylla på premiärnervositeten, förmodligen försvinner de efter ett antal föreställningar.

Under trettio år, med undantag för pandemiåren, har Skånska Operan turnerat varje år på skånska landsbygden med sitt motto ”Opera för folket” och det är säkerligen många tusen åskådare som för första gången mött operan som alternativ till tv-såporna vid dessa föreställningar. Det är en kulturgärning av stora mått som förtjänar de mest högstämda lovord.

TOSCA

opera av Giacomo Puccini med libretto av Luigi Illica och Giuseppe Giacosa efter en pjäs av Victorien Sardou

Regi: Ola Hörling

Kapellmästare: Maria Ingemarsson Berg

Scenograf: Leif Persson

Kostym: Fredrika Lillius

Ljus: Ludvig Uppman

Solister: Kine Sandtrø, Markus Pettersson, Eirik Krokfjord, Joakim Larsson, Anne Birgitte Bouwhuis Rökke, Marcus Bartoletti m fl

Orkesterensemble: Maria Ingemarsson Berg, Helga Hencz, Carl Henning Fredriksson, Ella Kjellberg, Marianne T Clement, Albert van Pham

Skånska Operan på turné; premiär på Bäckaskogs slott 8 juli 2023

Bilderna är tagna av Håkan Röjder

Lämna en kommentar